tillsammansgenomlivet

Det började för kanske tre, fyra månader sedan. Eller ja, Anders har kollat på hus ett längre tag, men inget seriöst liksom. Men för tre, fyra månader sedan började han prata mer och mer om det. Jag var inte alls lika sugen. Jag har ett år kvar att plugga och vet inte hur min ekonomi kommer se ut efter det, plus det feta studielånet. När jag pratade med andra om det här, sa dem att "men studielånet är så förmånligt, det behöver du inte bry dig om", och flera som vi känner har köpt hus med sämre förutsättningar än vad jag har. Och, jag vill bo närmare mina föräldrar.

Men jag började tänka..

Vi hittade ett hus. I det bästa området i Avesta. Nära Anders föräldrar och bröder. Jag vill fortfarande bo närmare mina föräldrar, och jag har en liten klump i magen varje dag när jag tänker på hur långt det kommer vara till dem när jag vill ha hjälp med barnen (som kommer komma i framtiden). Förra veckan var vi påvisning. Ett jätte fint hus. Gammalt. Men välskött och inga fuktskador eller dylikt. I måndags skickade vi in ansökan om lånelöfte. Dessvärre har Anders bankman semster till på måndag. Men den som väntar på något gott... ;)